Vart tog denna dagen vägen? Det är afton, klockan är 19 och timmen är blå. Så fantastiskt med ljuset som vänt åter. De snöfria fläckarna blir större och större och fler och fler. Det gläder mig och sannolikt många med mig. I morgon ska jag hämta barnbarnen från skolan igen. Det blev ju litet avbrott förra veckan då jag hamnade i ryggsmärtornas helvete. Så eländig man känner sig när inte ens de enklaste sysslor går att klara.....men så nyttigt att inse att saker och ting kan hända.
Nu ska jag försöka mig på att lägga upp en bild. Det blir också en premiär.