Det kom av sig

Ja, så ska jag ta tag i skrivandet som kom av sig. Den värsta känslostormen har passerat men får fortsatt näring av all medial bevakning. Nu tycker jag fokus ligger på gärningsmannen men det kanske är naturligt. Vi vill ha en förklaring och vill förstå hur något så fruktansvärt kan hända. Radio, TV, tidningar ja alla kanaler som finns tar upp tragedin i Norge.

I naturen pågår processen som vanligt.

Bären mognar och ska tas till vara. Röda- och svarta vinbär i mängder hemma på tomten. Lintottarna hann inte mer än kliva ur bilen förrän de stod under de dignande buskarna. Fåglarna har fått sitt och jag har plockat och plockat. Det finns fortfarande bär kvar.
Hallon och blåbär har jag också plockat i skogen. Ovanligt maskfria och stora hallon, relativt god tillgång på blåbär. Jag plockar så bra till Sommar-programmen i radion. Frysen är full snart. Ska ta en saft- och syltdag i slutet på augusti. Det blir bra tror jag.

Mina nya joggingskor är en fullträff. Kanske inte självspringande men lätta och framför allt ryms mina inlägg så bra. Jag har börjat springa i sällskap med RunKeeper på telefonen. Nu kan jag följa mina rundor med tid/km, kaloriförbrukning mm.

Förra veckan var det roligare än vanligt. Den hade på något mysko vis lagt till en extrasträcka och jag fick en jättefin kilometertid och en skaplig kaloriförbrukning. Teknikens under igen.

Margaretadagen firades ordentligt. Min dotter och dotterdotter firade sin dag i Frankrike någonstans på Rivieran, min mamma lever inte längre så jag fick fira i min ensamhet. Ensamhet och ensamhet.  Maken erbjöd en utflyktsdag till Rosendahls trädgård på Djurgården. Det erbjudandet nappade jag naturligtvis på och så begav sig man, Hurry Hund och jag åtstad. Jag hade min eminenta telefon med så jag dokumenterade flitigt.
Den goda lunchen, kall Gazpacho med surdegsbröd och därpå morotskaka med kaffe. Mums mums.
Någon bild blev det tyvärr inte,  jag hade lyckats komma åt videoknappen.

En som däremot fastnade var den här lilla gynnaren som satt och bevakade vår lunch, beredd att ta över ifall vi inte orkade.

Vi gick länge runt och tittade och njöt av blomsterprakten.

Svarta petunior, nytt för i år. Kan väl medge att jag är litet svag för "svarta blomster". Kanske nyhetens behag men ändock.

Fjärilar i mängder. Blomstersängarna var överfulla med fjärilar så ibland fick de samsas om samma blomma.

I en fontän flöt några tidiga äpplen som effektfull dekoration.

Denna frökapsel fick följa med hem. Helt lagligt och med tillstånd. Den ska bli till rosa Vallmo nästa år. Hoppas, hoppas.

Allt har dock sitt pris. Denna prakt gör sig inte själv och på fält och i rabatter fanns flitiga sommarjobbare.  Det nästan känns hur välbehövlig den här lilla pausen var.

Nu ska jag fortsätta njuta denna dag med att titta på Tinas sommarkök. Vi har haft 32 grader idag och dörrarna har stått på vidgavel för att blåsa ut. I morgon ska det bli lika varmt och då är det Hurrys tur. Han ska få åka till Fjällnora Hundbad. Han vet inget än, det ska bli en överraskning har vi tänkt.