En dag ville vi gärna vika för en tur på Manavgatfloden eller som den också kallas Smaragdfloden. Ett namn som inte var svårt att förstå efter att ha sett det underbart blå vatten som tog oss fram från Manavgat och ner till Medelhavet. Resan gick i sakta mak genom ett grönskande jordbrukslandskap och här och där fiskodlingar.
Innan vi gick ombord fick vi besöka den vildare delen av floden med mäktigt brusande fall.
Vi fick också bese Manavgats moské som vaktades av denna tempelkatt.
Inte förrän vi hade klätt oss moskéfähigt, dvs dolt huvud och ben, fick vi inträde. Kläder, rena och fräscha, fanns till utlåning vid ingången. Bara fötter och helst rentvättade, grävde sig djupt ned i de mjuka mattorna. Vilken känsla!
Vi var de enda svenskarna med på vår båt. Min ytterst sociala make kom i samspråk med flera medpassagerare, bl a detta par från Ryssland. Mannen, den av de två som överhuvud taget någorlunda kunde göra sig förstådd på engelska, han heter Boris. Med teckenspråk, stapplig engelska och god vilja kunde vi erfara att han var gammal proffshockyspelare. Tumba kände han väl till och kompletterade glatt med efternamnet - Johansson. Han hade livnärt sig som sjöman i handelsflottan. Många tankar gick genom huvudet under tiden vi försökte oss på kommunikation. Tänk, hela denna generation som förleddes att tro att ryska skulle bli ett världsspråk. Vilket svek!
Här njuter vi under soltak medan båten sakta glider längs floden.
Mycket att se och studera efter vägen. Tre små sköldpaddor på en gren, en har hoppat i
nyss var de fyra.
Svalkande bris gav också god aptit. Här sitter jag och studerar fenomenet sött möter salt. Båten har tagit oss till flodmynningen och en sandremsa skiljer den söta floden från det salta Medelhavet. Ungefär som vid Grenen i Skagerack. Det är en konstig känsla.
En god lunch intogs ombord. Sjön suger som bekant och vi var rejält hungriga. Jag valde en helstekt forell och maken kyckling. Vi har våra preferenser, och njuter lika mycket. Gott, rikligt och vällagat. Sedan vidtog en odramatisk hemfärd, ny bekantskaper och nya upplevelser hade berikat dagen.Dagens rätt: Forell gör dig mätt.
Det är nästan så att du söka platsar till vår häxklubb med tanke på moské klädseln. Rådfrågar med häxsyster MÅÅD = Inger
SvaraRaderaNog verkar det bra mycket roligare med att göra utflykter än att bara ligga på en sandstrand och steka från morgon till kväll. Härliga bilder, synd att dom inte går att se i större format.
SvaraRaderaÅsa, vilken ära! Tänk om jag skulle kunna bli häxa. Den ultimata utnämningen. Jag rodnar av blygsel.
SvaraRaderaCici, jag håller med dig. Att bara ligga på en solstol, ja då kvittar det ju var man är. Att se och uppleva, det är ju behållningen. Bilderna blir större om man klickar på dem. Funkar det inte för dig?
SvaraRaderaNu när nu jag provade att klicka på en av bilderna, den med fiskresten, så funkade det plötsligt, men nästa bild vägrade. Har provat sen du bytte utseende på din blogg men inte fått det att funka. Ska prova igen och på andra bloggar så det inte har blivit något fel på min dator.
SvaraRaderaJa se dessa datorer. Har kollat runt lite och det funkar att förstora upp överallt och nu när jag testade på din blogg gick det bra där också!
SvaraRaderaCici, visst är det konstiga makapärer. Jag är måttligt, läs absolut inte, teknikroad. Jag vill att det ska fungera utan vidare, så där bara. Jag vet ju bättre. Det krävs en del både kunskap och tålamod. Så bra att det funkar med förstoringen nu, även på mina bilder.
SvaraRadera