lördag 28 januari 2012

Premiär

Skidpremiären, på längden, är avklarad. Det var en fantastisk dag, inte strålande sol men litet försiktigt iakttagande från en ganska molnfri himmel. Ett par minusgrader och därtill ett väl inåkt spår gjorde förutsättningarna de bästa. Att skidorna fladdrade litet med åkaren och att takten inte var spårets högsta (blev omåkt ett antal gånger), nej det gjorde alls ingenting. Nu har jag fått känna på skidorna och vet litet mer hur jag ska göra nästa gång (valla för fäste t ex).














Det är en slapp lördagskänsla idag. Inget speciellt har stått på programmet annat än hundklippning med dusch och däremellan lite mat och korsord. Dagen kommer med all sannolikhet att fortsätta i denna lunk.
Igår, däremot, då var det desto intensivare. Det var dags för lunchdate och informationsmöte med en bästis i Sigtuna. En trevlig tradition sedan ett par år tillbaka. Efter litet morgonpyssel bar det iväg de ca 2 milen.

Eftersom vi var hungriga startade vi direkt med lunchen. Det blev en Thairestaurang och jättegoda laxdumplings. På buffébordet stod en kanna med, tja vad, vet jag inte. Och inte frågade vi. Och inte smakade vi. Fotograferade gjorde jag i alla fall.


Betydligt roligare att titta på var godsakerna på konditoriet där vi intog kaffe efteråt. Fastän så mätta slank det ned en kanelbulle ändå.



Dom här godsakerna, ja, dom får nog anstå till något högtidligt tillfälle. Kanske inte just dessa, men liknande då.


 Det där verkade väl inte så ansträngande? Nej, inte det. Pärsen kom när jag efter det trevliga besöket skulle veckohandla på den stora mataffären. Fredag eftermiddag och avlöningshelg. Sviterna sitter fortfarande i. Jag får nog vila mig lite känner jag.

 På tal om godsaker. Vi har ett fågelbord, välbesökt av allehanda småfåglar, hackspettar och ekorrar. Nattetid smyger även rådjuren sin dit och äter av det som ramlat ned. Fågelbordet ligger så till att vi måste ha kikare för att detaljstudera genom fönstret. Så kom vi på den lysande idén att öppna ytterligare ett mathak. Utanför fönstret i makens kontor har vi nu provisoriskt riggat upp en fröautomat och diverse talgbollar. Vips har vi dubbelt så många matgäster och vi kan smygtitta bakom gardinen. Det är ju bara så svårt att fånga dom raringarna på bild. Dom sitter ju inte stilla, flaxar och pickar med det lilla huvudet och tittar sig skyggt omkring hela tiden.

12 kommentarer:

  1. Vilka fina bilder med din nya KAMERA......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Åsa, men jag måste lära mig mer för att det ska bli riiiiiktigt bra!

      Radera
  2. Undrar vad det var i kaffepannan.....

    SvaraRadera
  3. Vilket härligt inlägg. Där kan man tala om att leva med kvalite. jag hade ju planer på att ge mig ut och längdskidan men än så länge står skidorna och väntar. Attans förkylning så jag får lämna återbud som eliten tills den ger sig. Du den där kannan skulle inte jag heller ge mig på det brukar ju finnas mycket annat att välja. Så söta de är fåglarna. Förra året gjorde sambon ett fågelbord i skogen dit vi promenerade och njöt av fåglarna. Bor man som oss lägenhet får man inte njuta av dom på nära håll
    Önskar dig en bra vecka
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag känner att det varit mycket av kvalitet i mitt liv på sistone. Magen och foten är lugna tillbehör och förkylning har jag inte drabbats av på länge. Peppar, peppar, knack i bordet.

      Radera
  4. Vilken härlig helg du verkar haft!! Både träff med bästa kompisen på ett (som jag ser!) underbart ställe, god lunch och efterrätt!!! Skidåkning..... vad gör det om 100 år om du inte åkte i alla andras takt!!??? Ha en fin vecka!!!/Kram EvaMarie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alldeles rätt EvaMarie, jag åker i min takt och vasaloppstränarna i sin. Kram till dig också!

      Radera
  5. Låter som en mycket trevlig helg! Frisk luft, motion och en portion social samvaro på det. Och så gott att äta... Kan det bli bättre?
    Kannan ser spännande ut. Undrar vad det var! Och de där konstverken till tårtor - så läckra de ser ut!

    Vi har ett bageri i Sörbyn - en by utanför Boden - där en Belgare bakar de mest fantastiska matbröd och tårtor. Dags att ta sig dit och köpa lite godsaker snart.

    Vi har ett mathak för fåglar i ett träd som är precis utanför ett fönster. Där bakom gardinerna står jag ofta och spanar på de hungriga snyggingarna. Hoppas bara att de som går förbi på gångvägen inte ser mig.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tårtorna var konstverk, det var dom förvisso. Skulle nästan vara svårt att sätta kniven i dom tänker jag. Visst är fågellivet faschinerande. Jag har inte under mitt liv i städer haft detta intresse, förståeligt kanske, men nu är det desto roligare.

      Radera
  6. Härligt, härligt att du äntligen har fått prova på skidorna. Tänk om jag hade kunnat säga detsamma. Än så länge håller jag mig till sparken, det spår som finns, uppkört med skoter och hemgjord spårläggare av en av byborna som är jägare, är nog för tungsprunget för lilla Helen ännu, det fylls ju på med nysnö varenda dag.

    Kan man verkligen äta de där konstverken, dom ser mera ut som skådebröd, alldeles för vackra för att börja tugga på.

    Vilka fina bilder du/ni fick på blå- och tofsmes. Den senare skulle jag gärna vilja hitta vid vårt foderbord, men jag har aldrig sett den här uppe.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snart förhoppningsvis packar sig era snömängder och spåren blir farbara för folk och fä. Skådebröd kanske. Man äter ju både med öga och mun men visst kan man tycka att det är lite överloppsgärning med allt det granna.
      Tofsmesen ska du ha möjlighet att sikta hos dig. Den har enligt uppgift häckat så långt upp som i Karesuando och Kiruna även om den tydligen helst håller sig till kustområdena. Så, håll utkik, kanske snart på ett fågelbord nära dig!

      Radera