Mera spaning

Härliga dag som började perfekt. Vi sov inte för länge, inte för lite, alldeles lagom, alldeles lagom.

Vi skulle ju fortsätta med röjandet, kastandet, sorterandet och städandet. Nu är två rum klara, vårt sovrum och kära makens rum. Det är faktiskt inte mer än knappt 4 år se´n vi flyttade hit och då gjorde vi ju en generalrensning. Känns nästan som vi rensar lika mycket denna gång. Sparade braatthagrejor går fett bort som ungdomarna skulle sagt. Vi är ganska överens. Mannen har blivit litet mer slängvillig kan jag tycka. Men det tar ju tid när allt ska gås igenom. En del fynd gör vi under resans gång. Saker som vi saknat och inte riktigt vetat var vi haft. High five-läge. Stora svarta sopsäckar talar dock sitt tydliga språk. Alltför mycket sparat och samlat. Nu är det rent, rent, rent.

Bland det vi inte kunde kasta hittade vi ett sånghäfte från makens 40-årskalas. Minns ni den obligatoriska allsången vid borden. Snapsvisor naturligtvis, vinvisor, någon litet halvfräckisbuskis och så dom gamla allsångslåtarna à la Egon Kjerrman. Ingen fest utan häften. Dom var ju hemsnickrade av någon som antingen kunde texta eller hade tillgång till skrivmaskin och stencileringsmöjligheter och sedemera kopieringsapparat. Det gjordes på alla arbetsplatser vill jag påstå. I smyg. Man tog med sig något som kamoflage eller satte en edsvuren att vakta i korridoren. Tjänster och gentjänster, nästa gång kunde det vara vaktens tur att behöva kopiera.

Underbara kopieringsapparat. Blåstencilerna och elektrostencilerna när man skrev på vaxat papper och körde runt i en apparat med färgpasta sörjer vi väl inte. Inte mer än att de satte en viss färg på tillvaron, åtminstone händer, ansikte och kläder.

Nu väntar tandläkaren på mig.

Dagens rätt: Kasta fritt är stort, kasta rätt är större