fredag 24 februari 2012

Hallå Sverige

vi har ett resultat. Inte riktigt så annonserades väl inte  den stora nyheten men näst intill.. En prinsessa är född och media lämnar Ranelid, finanskriser m m  i fred för ett tag.

Vi fortsätter som vanligt vi. Det är sportlov och jag har haft glädjen att få umgås med två av mina barnbarn. De börjar bli stora nu så det gäller att hitta aktiviteter som är anpassade.
Museibesök är fortfarande gångbart även om det just nu inte var något som så där direkt fångade intresset.
Så hittade vi i alla fall Afghanistanutställningen på Etnografiska Museet. Det kändes lockande att få beskåda dessa fantastiska skatter som räddats åt eftervärlden med livet som insats av modiga afgahner. Vi blev inte besvikna och dessutom fanns mycket annat att se i den fasta samlingen.


Ja så  har vi ju bakat semlor förstås. Det var ju fettisdag och det är ju en av årets roligaste bakdagar tror jag att mina barnbarn tycker.

Just dom här semlorna bakade jag tillsammans med lite mindre barn på kyrkans Stor och Liten-verksamhet.
Det var ett äventyr i sig och mycket mjöl gick det åt men alla åt och njöt så det blev godkänt i alla fall.











Här är några av de glada bagarna i väntan på att degen ska jäsa färdigt.















Nu är det ganska precis en vecka kvar innan vi lämnar vårvintern här hemma för sol, värme och nya upplevelser. Nästan allt är förberett så till veckan åker resväskorna fram.

Böcker, solskyddsmedel och manetdito, nässpray och klorhexedin. Vattenbeständiga väskor, snorklar m m.
Vartefter vi kommit på något har vi fyllt på förrådet.
Den sista kolerabrygden har också intagits, skönt det, för den var inte god.










Denna ö, Koh Bulone,  blir vår sista anhalt på resan. Ska bli spännande att få avsluta just här.

onsdag 15 februari 2012

Det är lugnt.....

I dag snöar det och termometern visar endast 2 minusgrader. Läge för en skidtur. Ska först försöka fånga de skygga domherrarna på bild där dom pickar i snön utanför fönstret.

 DETTA blev det bästa av alla kort jag försökte ta. Både fågeln och jag var i rörelse. Nej så här kan jag inte fördriva min dag. Jag ska göra kåldolmar har jag tänkt. Med färs av hjort. Maken som tidigare inte ätit kött av fyrbenta djur har nu insett att vilt har ett humanare slut på livet än uppfödda djur. Nu vet jag inte hur vilt denna hjort levt men det är en annan sak. Vi har kommit en bit på väg så här och det ökar ju möjligheterna att få en varierad matsedel.

Det är lugnt trots att avresedagen närmar sig med stormsteg. 14 dagar kvar och läget är under kontroll. Naturligtvis är det mycket som inte kan göras annat än i näst sista stund men den stressen får jag ta då.

I lördags hade vi en trevlig kväll hos dotterfamiljen. God mat och naturligtvis Mello.

Souvlaki med rostade grönsaker och klyftpotatis.
Därtill en ljuvlig sallad med tzatziki.

Den nya tonårsidolen Ulrik in action. Melodifestivalen i sig kanske inte är någon höjdare enligt mig, men jag tror att det är viktigt att ha något som samlar familjen kring en mysig stund vid veckoslutet och då är det ett bra alternativ.
 
En av familjens två lustiga katter hoppade upp i leksaks-shoppingvagnen och verkade till och med trivas.














Kvällen avslutades med kaffe och blåbärspaj och med skratt på gränsen till kramp. Vi såg Welkám to Knohult. Den moderna versionen av Åsa-Nisse. Det var buskis de luxe och de flesta av våra kända komiker medverkade. Jag skulle gärna se den en gång till eftersom jag missade en del pga skrattkramperna.

Nu till skidspåret, så får det bli.

fredag 10 februari 2012

Härlig vecka

har jag haft. Kallt och skönt. Alltså så där lagom kallt, mellan 10-15 grader. Då fryser jag nästan inte alls, förutsatt att jag klär mig för väderleken. Men...... den för.....  fullmånen!

Ett par nätter i rad har jag vridit mig i sängen, vaknat, somnat om, drömt, vaknat. Obehagligt och störande. Har inte kollat hur det ser ut framöver men nu har jag tagit en tupplur så kom an då!


Veckan har gått fort, ett par möten angående ett seminarium om kommunens seniorboendefrågor, två dagar hos sjuk dotterdotter, dom vanliga zumbapassen och torsdagförmiddag med kyrkans verksamhet för mammor med barn. Det är något jag börjat med denna termin och jag trivs med dessa trevliga, fina unga mammor och deras flintisar. En del mammor har med sig ett eller två större barn och då blir det liv i luckan. Vi smörgåsfikar, leker, pysslar och umgås. En del av tiden går också åt till att vara skiljedomare vid leksaksfajt och dela på ihopsprattlande flintisar men vi läser och sjunger också.  Åååå att jag fick möjlighet till detta.

Ja vad annars då. Läser att våren är på väg, kanske inte just här men i Skåne. Det är i alla fall mycket ljusare och mer ska det bli. 5 minuter varje dag, det ni. Men dessförinnan ska maken och jag ut och värma oss rejält. En långresa till Malaysia och Thailand blir det med avresa i början på mars.

 Det här längtar jag jättemycket efter. Jag älskar att snorkla. Jag kan ligga på min mage tills min hudkostym blivit flera nummer för stor. Jag njuter obeskrivligt.

De hemska maneterna då? Jo, jag vet, men nu finns ett speciellt solskyddsmedel med en komponent som gör att maneterna tror att man är en manet och man attackerar ju inte de egna, eller? Och farligt, ja, det är ju farligt att leva.



Nu ska jag ta hand om de nyinköpta tulpanerna och så blir det väl till att äta lite mat och titta på Kristian och Fredrik i kvällens På spåret och som nightcap blir det att dricka koleravaccinet. Man får inte äta en timme före och en timme efter så det passar bra att avsluta kvällen med brygden. Vaccinet ska hjälpa mot turistmage, ja ni vet den där åkomman som gör att man har ett visst behov av att ha koll på ett visst ställe och om det skulle vara upptaget är paniken nära. Nu dricker vi och hoppas det fungerar.

Måste bara avsluta med ett samtal jag överhörde  i kassakön  på en ICA-affär idag: En dam strax före mig undrar med kassörskan: "Har ni någon kundtoalett?"  "Nej tyvärr, den försvann med Posten". Nej, nu kan man inte ens lita på Posten.
En skön och trevlig helg till er alla och en välkommenhälsning till Margareta W, så glad jag blir att du valt att följa mig.

lördag 4 februari 2012

Irriterande (inget trevligt inlägg)

Det var väl tur att jag inte skrev det här inlägget igår. Då var jag ordentligt arg, idag är jag irriterad. Det handlar alltså om ett riktigt gnällinlägg. Till att börja med ska jag i alla fall inte gnälla om vädret.


Från att visa minus 25 grader vid 9-tiden i morse har temperaturen stigit till anständig nivå för både två- och fyrbenta. En ganska behaglig promenad i solen blev det för en stund sedan.

Gnistrande vitt var det.

Nu kommer gnället. Den som vill kan stanna här.
I går var det fredag. Fredag som i veckohandling, det är så vi gör vi lantisar. Vi ser till att fylla förråden så vi kan hålla oss från civilisationen. Den stora mataffären var som vanligt välbesökt, det var tacklingar med kundvagnar och fler tomater på golvet än i hyllan.
Gnäll 1. Varför fyller man upp så till den milda grad så att det inte går att plocka en tomat utan att två ramlar ner?

Jag fortsätter mina inköp och konstaterar snabbt att idag bjuds det smakprover. Hur jag vet det? Jo de små pappassietterna  här och var på hyllorna skvallrar. Jo, mycket riktigt, kycklingvingar med svampsås. Kladdigt och bra. Kulmen nås när jag lyfter på locket till brödskäraren för att fixa potatislimpan. Där tycker någon att det kan fungera som papperskorg?
Gnäll 2. Varför kan man inte stanna upp och äta sin pyttelilla smakbit och kasta spillet i papperskorgen som finns placerad intill?


Jag fortsätter en bit till och väcks snabbt upp av en tordönsstämma som vrålar från mjölkkyl till kassa: "Håååll käääääften ungjääääävel när jag pratar i telefåååååån". En stor buffel med ett telefonöra och en liiiiiten pojke småspringande vid sidan om.
Gnäll 3. Varför kan man inte visa barn samma respekt som man visar vuxna?

Nej, det här blev alldeles för mycket för mig som alldeles innan blivit upprörd av en annan anledning i en annan butik.


Min kroppssmörja var slut och jag måste bara investera i ny. Vid kassan får jag den sedvanliga frågan om jag vill gå med i kundklubben och få fina rabatter och tips om nyheter i brevlådan. Som vanligt tackar jag nej men så står kassörskan där och viftar med anmälningsblanketten och då frågar jag litet om villkoren. Nej då jag slipper ett kort, så skönt. Ja och så de fina rabatterna får jag ta del av vid nästa köp. Jag blir litet tveksam, ja kanske. Då kommer det. Och så kostar det 100 kr i inträdesavgift, men det får jag tillbaka när jag fyller år. Man tackar för det. I kontanter? Nej då i presentkort att handla för.
Gnäll 4. Varför, varför skulle jag låna ut pengar till Body Shop eller betala mina varor i förskott? Tänk om den som sparar i bank skulle få tillbaka i bankaktier.


Gnäll 5. Nu kommer största gnället av dem alla. Vi är lurade, grundlurade. Vi har lurats att äta oss sjuka (och överviktiga). Vi är offer för prestige och maktutövning. Tröst för tigerhjärta är att vi är först i västvärlden att få våra ögon öppnade. Jag säger bara, köp den, låna den och framför allt läs den och bilda dig en uppfattning om vad du tycker.













Till veckan blir det tandläkaren och koleravaccin. Så där ja, nu är det färdiggnällt. Var så god och skölj!