söndag 31 juli 2011

Nu sticker jag

                                                                                                                                                                                                                           Odla - i plåt 

Så är juli månad 2011 slut men mycket är kvar av sommaren det känner jag. Det har varit en fantastisk sommar hittills. Alla har inte haft det lika bra som jag, det vet jag. Jag är tacksam för min sommar. Nu är det bara ett par dagar kvar innan vi packar för vår Malmö-tripp. Det ska bli roligt att komma ner till Skåne och släkt och vänner.

De tänkvärda orden ovan hittade jag på Ernst Kirchsteigers hemsida. Trädgårdspoesi kallas det. Ha en fin början på augusti och på återhörande när jag återvänder från södern.

onsdag 27 juli 2011

Det kom av sig

Ja, så ska jag ta tag i skrivandet som kom av sig. Den värsta känslostormen har passerat men får fortsatt näring av all medial bevakning. Nu tycker jag fokus ligger på gärningsmannen men det kanske är naturligt. Vi vill ha en förklaring och vill förstå hur något så fruktansvärt kan hända. Radio, TV, tidningar ja alla kanaler som finns tar upp tragedin i Norge.

I naturen pågår processen som vanligt.


Bären mognar och ska tas till vara. Röda- och svarta vinbär i mängder hemma på tomten. Lintottarna hann inte mer än kliva ur bilen förrän de stod under de dignande buskarna. Fåglarna har fått sitt och jag har plockat och plockat. Det finns fortfarande bär kvar.
Hallon och blåbär har jag också plockat i skogen. Ovanligt maskfria och stora hallon, relativt god tillgång på blåbär. Jag plockar så bra till Sommar-programmen i radion. Frysen är full snart. Ska ta en saft- och syltdag i slutet på augusti. Det blir bra tror jag.

Mina nya joggingskor är en fullträff. Kanske inte självspringande men lätta och framför allt ryms mina inlägg så bra. Jag har börjat springa i sällskap med RunKeeper på telefonen. Nu kan jag följa mina rundor med tid/km, kaloriförbrukning mm.


Förra veckan var det roligare än vanligt. Den hade på något mysko vis lagt till en extrasträcka och jag fick en jättefin kilometertid och en skaplig kaloriförbrukning. Teknikens under igen.

Margaretadagen firades ordentligt. Min dotter och dotterdotter firade sin dag i Frankrike någonstans på Rivieran, min mamma lever inte längre så jag fick fira i min ensamhet. Ensamhet och ensamhet.  Maken erbjöd en utflyktsdag till Rosendahls trädgård på Djurgården. Det erbjudandet nappade jag naturligtvis på och så begav sig man, Hurry Hund och jag åtstad. Jag hade min eminenta telefon med så jag dokumenterade flitigt.
Den goda lunchen, kall Gazpacho med surdegsbröd och därpå morotskaka med kaffe. Mums mums.
Någon bild blev det tyvärr inte,  jag hade lyckats komma åt videoknappen.


En som däremot fastnade var den här lilla gynnaren som satt och bevakade vår lunch, beredd att ta över ifall vi inte orkade.

Vi gick länge runt och tittade och njöt av blomsterprakten.


Svarta petunior, nytt för i år. Kan väl medge att jag är litet svag för "svarta blomster". Kanske nyhetens behag men ändock.


Fjärilar i mängder. Blomstersängarna var överfulla med fjärilar så ibland fick de samsas om samma blomma.


I en fontän flöt några tidiga äpplen som effektfull dekoration.


Denna frökapsel fick följa med hem. Helt lagligt och med tillstånd. Den ska bli till rosa Vallmo nästa år. Hoppas, hoppas.


Allt har dock sitt pris. Denna prakt gör sig inte själv och på fält och i rabatter fanns flitiga sommarjobbare.  Det nästan känns hur välbehövlig den här lilla pausen var.

Nu ska jag fortsätta njuta denna dag med att titta på Tinas sommarkök. Vi har haft 32 grader idag och dörrarna har stått på vidgavel för att blåsa ut. I morgon ska det bli lika varmt och då är det Hurrys tur. Han ska få åka till Fjällnora Hundbad. Han vet inget än, det ska bli en överraskning har vi tänkt.

onsdag 20 juli 2011

Vi pärlor

Idag är det Margareta som har namnsdag. Ett vackert namn som lär betyda pärla.
Det är en viktig dag för mig och mina släktband. Min mamma, jag, min dotter och min dotterdotter heter alla Margareta som andra namn. Flickor är en sällsynt förekomst på min mammas sida så det är förutom en moster alla femininer bland ett otal pojkar och män.

När jag fick min dotter sägs den nyblivna mormodern till flickebarnet ha sprungit gatlopp i Skellefteå och basunerat ut att hon fått "en flicka i natt". En något nyktrare invånare med en klarare syn på sakernas tillstånd lät meddela: " Jo, he skull ha sett bra ut de". Den onödiga kommentaren rann nog bara av mamma lika snabbt som den fällts. Lyckan över flickebarnet var av ett sådant slag att inget förtog värdet.

När jag fick min dotterdotter var också lyckan ofattbar och hon är den enda flickan bland de fem barnbarnen. Andra namnet har ju varit självklart. En obruten Margareta-kedja.


Jag minns min mamma Sanna Margareta med en porslinsblomma. Det var en av hennes älsklingsblommor. Nu ser nog mina skarpsynta läsare att detta är en pelargon men med den nedstuckna porslinsdekorationen får den bli en porslinsblomma.
Till er övriga som också heter Margareta, stort GRATTIS på din namnsdag!

måndag 18 juli 2011

Blogggen svälter

men absolut inte bloggerskan.

Jag har haft och har en underbar sommar. Ett fantastiskt väder, som för mig innebär måttlig till omåttlig värme, något regn för grödan och svalkan och fräscheten och sedan värme igen.
Kärkommet besök av sonen och hans familj, hustru och två lintottar, umgänge med de två barnbarnen på orten medan föräldrarna jobbat, födelsedagspicnic med alla barnen och deras familjer och utflykter av alla dess slag i omgivningarna. Nej, det vore synd att inte klaga som västgöten säger. Om så jag skulle bli sittande här resten av sommaren, (tänker jag inte), så har jag tankat glädje för lång tid framöver.

Bloggen har jag glömt, datorn har fått stå på golvet i ett hörn och kameran, ja den hittar jag inte längre. De ynka bilder som tagits har gjorts med min mobiltelefon men så har ju maken fotograferat desto mer, men de bilderna har jag inte fri förfoganderätt över. Dom finns i hans arkiv och ber jag får jag det jag vill. Det kanske framgår vad som är vad av nedanstående dokumentation.

Sommarens pussel, 1000 bitar, började barnbarnen och jag lägga på nyinköpt pusselmatta. Där blev det liggande och liggande. Vi hade ju så mycket annat att göra och motivet var inte så inspirerande tyckte vi.
Så kom sonhustrun, pusselproffset, och där blev hon sittande på lediga stunder och vips var pusslet klart. Jag vissste faktiskt inte att hon var pusselälskare. Det har liksom aldrig funnits tid för det när vi setts. Imponerande snabbt gick det i alla fall.
Så har vi ju fullföljt vår tradition med jordgubbsplockning. Det blev i år veckan efter midsommar som Ulvagubbens odling fick besök av oss. Både magar och hinkar fylldes snabbt med hjälp av flinka händer. Solvarma jordgubbar, säger bara.
Ovanligt mycket smultron har det också varit i år. Barnbarnen och jag fyllde snabbt en youghurthink och i samma veva plockade vi också blåbär till ett mellanmål. Om det smakade bra? Vill jag lova!

En annan sommartradition har blivit ett besök på Gräsö och konstrundan. Makens barndomskompis hade som vanligt med sig ett gäng återvinningsskulpturer. Dottern och sonen med familjer gjorde oss sällskap i år och denna väggskulptur kommer att pryda någon av väggarna hemma hos dottern. Vårt köp i år blev en mobil som ännu inte fastnat på bild. Så har jag tänkt skriva något om följande bilder men när jag försöker göra som jag gjort tidigare i bloggen, alltså skriva in bildtext under bilden, ja då försvinner BILDEN! Jag börjar så smått förstå varför jag inte bloggar flitigare. SUCK! Det jag vill säga är att jag haft glädjen att utan större besvär ta mina joggingturer, har till och med investerat i nya, självspringande skor. (Här försöker jag göra radbrytning men då hamnar texten till höger). Jag fortsätter alltså löpande, för nu vill jag komma härifrån. En dag på golfbanan med sonen och lintottarna har hunnnits med vid deras besök. Här värmer yngste totten upp inför rundan. Till sist, ett spel som förnöjt oss i sommar, Känguruspelet. Om ni inte provat eller har presenttorka, TESTA. Det är ett oförargligt,  roligt och prestigelöst spel för 3-6 spelare från 5 år. NU UT TILL HALLONSNÅREN!