torsdag 29 mars 2012

Landat

och börjar sakta men säkert komma in i rätt dygnsrytm. Det har varit timmar fram och tillbaka på denna resa och när vi sedan skulle resa hem, ja då var det plötsligt sommartid.

Vi har haft en fantastisk resa på alla sätt och allt har klaffat till 100% med avgångar och bokningar. Det är första gången vi gör en sådan resa helt i egen regi och det var inte så lite spännande att se om allt fungerade. Inga förseningar och inga missförstånd trots så mycket resande.

Vi lämnade ett ganska vintrigt Uppland och genom svärsonens försorg kom vi tryggt till Arlanda i god tid.


Första destinationen var Amsterdam. Där skulle vi möta svägerskan (makens lillasyster) och hennes man,  som kom via Kastrup och sedan fortsätta resan tillsammans till Kuala Lumpur. Jag sov rätt bra på planet men det är ju inte direkt som att ligga nerbäddad i sin egen säng. Nåväl, relativt utvilade färdades vi med taxi till den inrikes terminalen fvb till vårt första etappmål, den skattefria pärlan,  ön Langkawi och en fantastisk hotellanläggning direkt på stranden. För den som inte ville bada i Andaman sea,  fanns flera pooler att tillgå, restauranger, gym, fritidscenter för vuxna och barn, ja allt som du kan önska för en både aktiv som  avkopplande semester.

  

Vår bungalow vette mot en liten damm omgiven av palmer och pinjer och blommande växter. Morgon och kväll satt vi på terassen och tog del av djur- och fågellivet. 
På Langkawi stannade vi i 11 dygn och dagarna fylldes av bekvämt och trevligt innehåll. Bad naturligtvis, ryggläge med bok i behaglig skugga (en nödvändighet med 30 gradig värme), en och annan utflykt för snorkling och shopping. Nattmarknaderna är ju också ett obligatorium i dessa trakter. Taxiresorna var oerhört billiga, det var nästan pinsamt att betala ca 8 kronor för fyra personer då vi tyckte att avståndet var alltför stort för att gå till fots. God mat naturligtvis, färsk fisk och dito skaldjur, underbar färsk frukt i massor och svalkande iskall billig, men välsmakande öl. Nej, det gick sannerligen ingen nöd på oss.


Långa härliga promenader längs stranden gav dessa souvenirer att ta med hem. Mitt hårda solglasögonfodral visade sig vara alldeles utmärkt för ändamålet.


På morgnarna kunde man se resultatet av de flitiga nattarbetande småkrabborna. Maken kom i samspråk med en marinbiolog som höll en smärre föreläsning kring ämnet. Det speciella mönstret utgör orienteringspunkter till krabban för att hitta sitt rätta krypin, fascinerande så det förslår.

Lite spänning fick vi också uppleva när vi en kväll intog middag på vår favoritrestaurang. Plötsligt stannar bilar med blinkande ljus, säkerhetsvakter kommer in och ett stort galler sätts för den bakre ingången. Så inträder ett sällskap om fyra personer, varav den ene får alldeles speciell uppmärksamhet. Det dukas upp ett bord och från den vanliga menyn serveras sedan olika rätter. Vi blev ju nyfikna så vi fick veta att det var sultanen som var på besök. Malaysia är en federal monarki med 13 delstater varav nio styrs av sultaner. Var femte år utses en av sultanerna till landets kung, men har inte någon större makt. Vi lämnar stället och när vi kommer in till vårt hotell för den sedvanliga kvällssittningen, ja då är sultanen också där med sitt följe. Då är den enkla förplägnaden utbytt mot kaffe och konjak och feta cigarrer. Om följet övernattade eller ej,  fick vi inte veta. Vi var alltför trötta för att vakta ut honom.


En lugn och behaglig tillvaro lämnade vi sedan för ett betydligt intensivare tempo tillbaka i Kuala Lumpur, men det får bli i nästa inlägg.

fredag 2 mars 2012

Inte så många timmar, nåja ett dygn...

i hemmets vrå innan vi ger oss av. Det mesta är packat och förberett och i morgon ska det sista ner i väskorna. Nu ska jag bara skicka iväg ett par mail,  läsa litet bland mina bloggvänner och åka iväg till civilisationens butiker och försöka förmå någon att gräva fram ett par myggljus. Önska mig framgång, själv tvivlar jag på den.
Kom nämligen på att på sista resmålet bor vi i en bungalow alldeles vid stranden och el är bristvara så ett myggljus på kvällskvisten kan både vara upplysande och avskräckande.



Jag lämnar er här med en bild på Gräddtjuven, som för övrigt ska till sin reservmatte och sina hundkompisar Ida och Wilma i morgon. Det vita skägget skaffade han sig i söndags då han hittade rester på altanen i form av en skål med vispad grädde som fick stå där pga platsbrist i kylskåpet. Jag hade noga täckt över den men en hundnos vädrar sig ju till läckerheter. Det var kanske inte så mycket han fick i sig men desto mer hamnade i skägget. Han blev mäkta vred när han brutalt blev avbruten då tilltaget avslöjades. Vi förväntade oss en orolig natt men han sov gott med vispgrädde i magen, kanske något att ta efter?

Så mina vänner, en bra början på våren och på återhörande. Nej, jag tar inte!!!!!!datorn med.