måndag 9 augusti 2010

Måndag igen

Välkomnar en ny vecka, frisk, utsövd, mätt och belåten. Vad ska hända idag? undrar jag inom mig. Några små inplanerade aktiviteter förstås, det är jag det. Kan inte påminna mig att jag någonsin inte vetat vad jag ska ta mig till. Trivs med litet struktur, sedan kan det ju gå åt skogen ibland men då vet jag i alla fall vad som gått åt skogen. Hänger ni med. Bra, anade nästan det.

Långfrukost med morgontidningar och TV och innan jag visste ordet av hade jag hamnat i ett program där jag fick lära känna mannen med USA:s fulaste fötter och ägaren av världens längsta öronhår. Så bra.
Så var planen att mannen skulle skjutsa mig fram på byn så att jag kunde springa hem. Ca 7 km. Men här sket det sig. Innan vi var framme fick vi som i ett trollslag ett skyfall som sedan gav eko i etern. Enköping och Uppsala omnämndes som rena katastrofområdena. Jag åkte med mannen tillbaka och stack iväg till gymmet och sprang på löpbandet i stället. Flexibel kände jag mig och nöjd när det var klart.

Sedan blev det syltkok och dagens småplock. Nu väntar svampskogen i det fina vädret. Jo, det blev fint efter ett par timmars strilande.
Skogen väntar på mig och där trivs jag. Tänker alltid att det är mitt rätta element.

Men, sedan när jag är vid havet, ja, då tänker jag att det är där jag hör hemma. Jag kan inte välja men helt säkert är jag inte någon stadsbo, åtminstone inte för mer än någon vecka i taget. Eller kanske är jag det? Staan är i alla fall inte dum.

Dagens rätt: Du som tycker att dagarna går och livet flyr. Tag dig samman och gör något onyttigt!

11 kommentarer:

  1. Du ska få se vatten på torsdag...kramiz

    SvaraRadera
  2. Ja, det hoppas jag på Åsa. Hela Mälaren full antar jag. Kram på dig själv!

    SvaraRadera
  3. Dom där äckeltårna såg jag på teven i väntrummet på Ume-lassa....
    jag är nog också en blandras...men mest ett skogs/älvstroll!

    SvaraRadera
  4. Lite struktur på tillvaron kan vara bra, med betoning på lite.
    Det är inte säkert att jag i dag tycker samma som i går, man förändras ju hela tiden. Men ibland skriver jag långa listor på vad som ska göras och försöker beta av dom. I dag är en sådan dag och att sitta framför datorna finns inte med på den listan, men här sitter jag!

    Jag trivs bäst där jag kan se långt bort, sen spelar det inte så stor roll om det är vid havet eller i inlandet. Jag skulle nog aldrig klara att bo med höga berg runtom mig, även om dom kan vara vackra att se på. Jag skulle känna mig omringad och instängd.

    SvaraRadera
  5. Inger, då är du ju en skogsälva!

    SvaraRadera
  6. Cici, visst är det ju så att vi kan fungera olika från dag till dag. Det där med bergen har jag inte tänkt på. Berg eller fjäll på en sida blir nog bäst.

    SvaraRadera
  7. Visst är det bra med struktur på tillvaron, bara man inte blir slav under alla måsten.
    Jag håller med dig, jag har nog inte upplevt att vara sysslolös någon dag. Jag har kommit hem från landet och det är riktigt skönt att bara skruva på kranen så forsar vattnet.
    Låter inget kul att springa på ett band - har aldrig prövat.
    Jag trivs bäst i öppna landskap på en sida och skogen på den andra - skogsälva är en bra beskrivning på mig - dock inte graciös som en älva.
    Hoppas sylten blev bra - vilken härlig doft det blir i hela huset vid kokning av bär. Doft av brödbak är också härligt. Jag ska nog baka bullar imorgon.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  8. Tack det var rart sagt...men är jag inte snarare en Skogs/älv-häxa..!!???

    SvaraRadera
  9. Inger, ett träsktroll kanske?

    SvaraRadera
  10. Viola du har helt rätt. Inget roligt att springa på ett band när man jämför med andra alternativ. Ibland finns bara dåliga alternativ, åska och drivis och då tar jag till det mindre roliga för att få det gjort.

    SvaraRadera