fredag 24 juni 2011

Lunsentorpet


Flera gånger har jag tänkt att jag skulle ta med mig mina barnbarn för att besöka Lunsentorpet. Det är en öppen raststuga belägen i det 1.3 kvadratmil stora Lunsenreservatet. Man kan nå stugan via olika vandringsleder men de flesta kommer nog via Upplandsleden. Fram till 1880 brukades jorden och här fanns både kor och höns. 1987 återuppfördes torpet en bit från den gamla stengrunden. Här finns 6-8 sovplatser som inte går att boka och ibland är stugan full sommartid.


Så en vacker dag förra veckan packade vi en ryggsäck med korv, pinnbrödsdeg, russin och mandel. En morakniv, tändare och naturligtvis myggmedel. En stor flaska vatten och muggar tog vi också med. Så började äventyret. Vi valde en ganska anonym väg som vi hittade på en karta över området. En smal grusväg förde oss till en plats där vi kunde lämna bilen och påbörja vandringen. Vädret var behagligt och den första biten var lätt att gå och vacker grönska och blommor kantade vägen. Några smultron här och där hittade vi också.


Så helt plötsligt siktades denna vackra blomma, måste vara en orchidé av något slag. Så en till och kanske tillhopa rörde det sig om ett tiotal. Vi har försökt söka namnet på nätet men inte klarat ut vad det rör sig om för blomma. Snälla, om någon känner till blomman, berätta!
Så vandrar vi vidare och kommer in i ett sankt område, ganska blött bitvis men turligt nog spänger på sina ställen. Det är ju extra kul att ta sig fram så och myggmedlet var välsignat.


Så ser vi denna okända växtlighet på vänster sida. Ett blommande gräs/vass eller vad. Botaniska kunskapsbristerna hos mormodern blir väldigt uppenbara. Vackert att beskåda i alla fall.
Vi vandrar vidare och kommer på lite högre höjd och här tar barrträdlandskapet vid. Efter ca 3 km siktar vi torpet.
Här fanns flera grillplatser, en vedbod med torr,  fin ved och mitt på tunet en vattenpump (mycket uppskattad). Dessutom fanns ett par vindskydd som säkerligen fyllt sin funktion vid sämre väder än det vi hade. En titt i torpet med sina små fönster och avsaknad av elektricitet gjorde att vi fick kisa mot ljuset när vi lämnade torpet.


Efter lite trixande fick vi eld, barnen täljde grillpinnar och så kunde vi äta en delikat måltid. Till efterrätt blev det russin och mandel, mums.
Så stannade vi kvar en stund sedan vi städat upp efter oss. Vi måste ju hinna leka litet på den fina gräsplanen innan det var dax att påbörja hemfärden.
Ganska nöjda och trötta konstaerade vi att vi nog avverkat ca en mil (efter att ha gått litet fel på hemvägen).
En rolig dag tyckte både barnbarnen och jag.

9 kommentarer:

  1. Just hemkommen från midsommarlunch i Annikas torp i Haknäs....hon hade också denna blomma som hon sa var en mutation av den lila blomman som också fanns i hennes "gamla "stugområde.Orkidé eller lilja vad vet jag! Åsa Ö.

    SvaraRadera
  2. Aha, Åsa. Då förstår jag. Inte.

    SvaraRadera
  3. Och vad ska en fågelskådare då förstå ......när det gäller blomster. Åsa Ö.

    SvaraRadera
  4. Jag vill påstå att den översta växten är en vitpyrola och den hör till Pyrolaväxterna (Pyroláceae).

    En trevlig dag med barnbarnen vill jag tro.

    SvaraRadera
  5. Cici, jag var också inne på pyrola men jag tyckte inte att bladen stämde. Idag släpade jag med mig maken och då fann vi både nattviol och jungfru marie nycklar. Trevligt idag också.

    SvaraRadera
  6. Det kan ju också vara klotpyrola vars blommor är vita eller rödlätta med rakt, ej utskjutande stift. Vitpyrola har vita öppna blommor med knäböjt, utskjutande, grönaktigt stift.

    SvaraRadera
  7. Jo Cici, det var på den rosa färgen och det utskjutande stiftet jag misstänkte den som klotpyrola, (förstorade upp makens bild) men jag är fortfarande skum på den runda knubbiga bladrosetten. Vilken spännande värld vi lever i!

    SvaraRadera
  8. Åh vilken härlig utflykt med barnbarnen! Vackert gammalt torp - och trevligt att det bevaras och kan njutas av allmänheten nu!

    Nyss hemkommen från Bodö där jag firat midsommar. Ljuset är verkligen fantastiskt! Det är det här i Boden också, men solen står mycket högre på himlen i Bodö - 10 mil norr om polcirkeln.

    SvaraRadera
  9. Beppan, minns en sommar i Malmberget. Jag fick barnvakt till mina tre en kväll. Vad gjorde vi då? Plockade hjortron på närmaste myr. Minns också att det ibland var svårt att få de små liven att förstå att det var natt och sovdags. Det var ju ljust som på dagen.

    SvaraRadera