Rubus Arcticus med mera

För ett par år sedan köpte jag Åkerbärsplantor. Tre olika sorter rekommenderades för pollineringens skull. Åkerbär, min barndoms himmelskt ljuvligt doftande bär. Eländiga att rensa om man hittade fler än de som bara skulle smeka gommen. Min mamma och jag hittade en sommar en otroligt stor skörd vid Falkträsket. Sedan satt vi med nagelsax och klippte bort kronbladen. Sylten? Ja, gissa den som inte smakat. Också himmelsk. Såg i fredags på Hötorgshallen en microburk, två matskedar typ, för 80 kr. Jag ska vänta på min skörd. Alls inte smakar dom som de vildväxande, men, jag kan ju lura mina smaklökar kanske.

Bösskramlarna fick ihop ca 6.000 kr trots regn och rusk. 5 kr räcker för att ge ett barn livslång immunitet mot Polio. Få se, 1200 barn, då. Något är bättre än inget.


Denna bild hittade jag på Google. Farbror "Denna dagen ett liv" Melker. Denna dagen har vi ägnat åt små och stora ärenden. Lämnat in min bil på verkstaden, dyrt, dyrt. Lagat en avbiten tand, halvdyrt. Fikat gott och billigt på bibblan i sta´n. Handlat solskyddsmedel, yes, yes.
Nu är vi ganska klara för avfärd faktiskt. Ska bli roligt och trevligt med miljöombyte och värme, lite kultur och god mat. Det vore synd att inte klaga som västgöten säger.

Dagens rätt: Mera latin. Memento vievre - minns att leva!

I natt kom jag på...

att det faktiskt bara är ett par dagar tills jag ska vara resklar. Ingen panik men, en del måste ju fixas för att resan ska bli det den är ämnad att vara.

Vi åker till Alanya kl 07.00 på onsdagmorgon så alltså måste allt vara klart på tisdag kväll och hunden överlämnad till reservmatte. Det är underbart att veta att Hurry har det så bra där och har sällskap med två söta dvärgschnauzertöser. I vanlig ordning löper en av dem så Hurry får sitta utanför hennes bur och skrika ut sin längtan. Han vet inget ännu, men snart nog så...........

Förmiddagen bjuder på regn och mulen himmel. Vi har försökt oss på en promenad men Hurry ogillar att bli blöt om den rakade magen så den turen blev kort och innebar bara det nödvändigaste.

Husse står utanför ICA i Knivsta och skakar insamlingsbössa. Insamling av pengar för utrotande av polio. Två timmar ska han stå innan han får avlösning. Under tiden har jag lagt fram allt jag ska ha med mig till resan så nu är jag klar. Så onödigt att uppta nattens timmar med det.

Kortet ovan är taget 2008 från vår balkong på Sardinien.

Dagens rätt: Inte många lever idag, vi förbereder för att leva i morgon.

Thailandshimmel

I går kväll fick jag rycket och skulle försöka göra denna blogg litet mer ljus, inte symboliskt utan faktiskt, ville göra något åt lay-outen. Satt i halvmörkret och trixade och donade och allt slutade i totalkaos. Skärmen flimrade och jag med den. Ett kanonmigränanfall fick mig att snabbt lämna datorn och lägga mig på soffan.
Tillbaka från flimrets värld, återgår jag med huvudet värkande och ett lätt illamående, till, just det. Datoreländet. Resultatet blev ett återställande men med havererat sidofält. Arkiv och följare har jag inte ännu på plats. Ska vänta med det någon dag och ägna mig åt mer uppbyggliga saker. Städa kylskåpet och vika tvätt.

Vad har nu kortet från Thailand med detta att göra. Just det, ingenting alls. Ville bara ha något vackert att visa och med den oordning som råder i mitt bildarkiv är det inte lätt.

Dagens rätt: Bättre att göra något även om det inte blev som tänkt sig.

Nu blommar löken

i alla fall gräslöken. Idag har det blivit litet av varje. En mulen start gav senare på dagen sol och värme. Ingen barnbarnshämtning idag. Husfadern är hemma från jobbet med förkylning så barnen får gå hem själva efter skolan. Jag har sprungit min slinga och så har vi gått vanliga hundslingan, Hurry och jag. Han har efter medicineringen blivit litet för slö och litet för matglad. Här ska motioneras litet mera.

Hurry har fått span på en fet skalbagge som han följer intresserat. Kung Liljekonvalje av Dungen.

Rosenmandeln i blom. I trädgårdsböcker står att denna buske helst ska planteras så att man kan njuta av den själv. Den är ju endast vacker en kort tid när den blommar och däremellan inte till så stor glädje. Nu stod den här när vi tillträdde huset och den har fått vara kvar.

Det relativt nyplanterade gråpäronträdet i vacker skrud. Vi har ännu inte haft någon frukt. Kanske i år? Hoppas.

Och här. Här är beviset på att man ska aldrig säga aldrig. Häcken är på G. Med litet list, god frukost och vänliga ord fick jag mannen att inse att just idag var rätt dag för häckplantering. Hurry inspekterar jordblandningen. Den bör ju ha rätta proportioner för just häckplantering. Jag får rapporter underhand. Bra Hurry.

Dagens rätt: 15 meter häck, lätt som en plätt.

Gnäll och Fritiof Nilsson Piraten

Vad är det för vits med vargtimmen? Varför vakna klockan fyra på morgonen och inte kunna somna om förrän det är tid att stiga upp. Jag frågar. Själv är jag inte kvinna att reda ut detta. Sovrummet var inte för varmt. Det var heller inte för kallt. Jag hade inte ätit sent, jag hade inte druckit vin. Jag var ordentligt trött när jag lade mig. Hade cyklat ett par mil och i övrigt haft en aktiv dag. Jag har behov av att veta, det är ett dilemma.

Fritiof Nilsson då? Jo, jag inser att han och jag har åtminstone en sak gemensamt. Han var ansåg han, och jag är, vet jag bestämt, en oförbätterlig prokrastinerare. Finns blott en enda anledning att skjuta upp till morgondagen, då tar jag den, medvetet och begärligt.
Den vackra brudspirean är en provhäck. Den skulle tillsammans med ytterligare ett 10-tal plantor bilda häck mot grannen för två år sedan. Den var på god väg förra året och nu....? Ja, osvuret är bäst. Det kanske är i år jag ska skrida till verket.
Apropå skrida och brud. Vår kronprinsessa har tydligen anammat den ickesvenska sedan att bli överlämnad som brud. Eller som en stafettpinne? Jag tycker att det är rätt att kyrkan markerar ställningstagande i och med att bröllopet blivit en riksangelägenhet. Så tycker jag, många med mig, men lika många tydligen annorlunda.


Något som inte har uppskjutits är den obligatoriska sådden av sommarblommor. Det är bland det roligaste jag kan göra. Så en påse lustiga frön och sedan när sensommaren kommer njuta resultatet. Jag förundras alltid över hur vacker blandningen är. Nej, det går ju inte att skjuta upp en frösådd. Hur skulle det se ut?

Dagens rätt: Uppskjutna saker kan du göra idag

Mirakel, magi och underverk

Igår kväll var dottersonen och jag på en fantastisk föreställning med Joe Labero. Två timmar utan paus med högt tempo, ljus- och ljudeffekter, fingerfärdighet och illusionsnummer i världsklass. Därtill humor och många glada skratt. Lite godis och pop-corn var även tillåtet en kväll som denna.
Vad hände där. Sittandes på en stol med en motorcykelhjälm i knäet får Joe Labero ett plastskynke över sig. Hans assistent drar ett par gånger i skynket som för att rätta till. Så hörs ett dån och ett brak utan all like. In bland publiken kommer Joe Labero åkande på sin MC. Som sagt, vad hände och hur gick det till. Många fågelholkar där, eller fiollådor.

Ett annat underverk upplever maken just nu. Som gammal tävlingscyklist har han länge hoppats på att få möjlighet att återuppta sitt intresse. Nu som en "fri" man har han förverkligat sin dröm. Tekniken har gjort sitt under det 40-åriga uppehållet och han är lyrisk över sin utrustning.
Som genom ett trollslag har den av mig ratade stenmurklan fått återupprättelse. Hur gick nu det till. Jo, det förträffliga och underhållande programmet Meny, på radions P1 hade ett inslag i går som fick mig att spetsa öronen litet extra. En toxikolog från Livsmedelsverket återgav mig smaken för svampen. Svampen får pga sin giftighet inte saluföras men serveras anrättad. Om man kokar av svampen 2-3 gånger och häller av vattnet är det gift som är kvar försumbart. Torkad svamp innehåller mer än avkokad men om man blötlägger, häller av vattnet och sedan kokar och häller av vattnet så är det också försumbara giftmängder kvar. På frågan om hon själv äter stenmurklan svarade giftexperten att hon gjorde så. Raskt sprang jag iväg till mina marker....men där hade det varit P1-lyssnare. Ingen svamp men ny kunskap.

Dagens rätt: Murkelsås naturligtvis

Livet går vidare, och vidare, och vidare och....

Det har gått 8 dagar sedan mannen förra gången fotograferade våra nya grannar. Nu har dom fjädrar minsann. Ligger och gapar efter mat. Mamman är ibland ute och luftar sig litet men mest jagar hon käk tror jag.

Idag har vi fått ännu en varm och behaglig vårdag. I kväll får jag se vad det blev av den. Inga direkta planer mer än en joggingrunda och så till barnbarnen efter skolan.

När värmen når nästan ligga-i-skuggan-nivåer då blir jag så sugen på något nytt i läsväg. Några tips? Igår införskaffades dessa två, som jag tror kan ge mig läsglädje i sommar.

"Sjövild och galen, en hejdlöst rolig historia om en hundraårig man som är på rymmen" skriver Aftonbladet. Hoppas på värdefulla tips inför framtiden!

Och så en "Måbra roman" . "En slags Thelma och Louise på gotländska" skriver UNT. Det är något visst med debutromaner.

En bok som jag blivit rekommenderad är "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery. Den kom förra året och i år har hon skrivit en ny bok som jag tror heter "Smaken". Någon som läst?

Apropå igelkottar så har dom vaknat för gott för i år. Hurry nosar alltid rätt på dom vid kvällspromenaden och larmar och skäller och verkar inte riktigt på det klara med om dom är fågel eller fisk. Kan man leka med dom eller eller ska dom skrämmas iväg? Dom verkar i alla fall fullkomligt strunta i en viss hunds revir.

Idag blir det utelunch. Sill och potatis, egen gräslök och kokta ägg.

Dagens rätt: Sol ute, sol inne.

Långhelg med värme och trädgårdsjobb

Rosenrabarber, ett otyg på hösten och vintern. Fula, skräpiga blad, gör åtinstone inte mig glad. På våren är det desto roligare. Dom rosa blommande stjälkarna och de stora gröna bladen ger inspiration och trädgårdsenergi.

Nu är det dags att göra fint utomhus. Dottern, dotterdottern och jag gjorde sällskap till "vår" plantskola på Kristi Himmelfärdsdag. Jag behövde fylla på i krukor och lådor. Dottern var på jakt efter fler buskar dessutom. Vi hade redan i onsdags handlat stora växter när Hurry var hos veterinären. Vi köpte bl a min favorit, eller en av dem, Paradisbuske. Senast jag planterade en sådan var i Malmö och den växte mycket snabbt. Men å andra sidan, där växte ju allt så det knakade.


Här syns några av mina nyförvärv. Hängpelargonior av en ny sort. Färgen är mycket speciell. Kanske det närmaste blodrött man kan komma. Dom ska jag ha i amplar ute på altanen. I förgrunden ser ni också mina kompletteringar i kryddkrukan. Timjan och en ny salviavariant. Ananassalvia. Den både doftar och smakar ananas. Spännande att experimentera med i matlagningen.


Och här, den obligatoriska och nödvändiga jorden. Idag har vi kompletterat med mer gräsfrö till skadade partier, bensin till gräsklipparen och paprikafrön. Nu är det mesta planterat och väntar på gynnsamma väderbetingelser. Hurry Hund är pigg som en mört. Ligger i sin inhägnad i trädgården, där har han både tillgång till sol och skugga. Myskorv är vad han är. Ligger och kollar medan vi sliter.

Dagens rätt: Grönt är skönt

Utmaning

Jag har fått en utmaning av http://polargrevinnan.blogspot.com/
Jag gör som jag blivit rekommenderad. Häng med.

1. Slå upp den bok som ligger närmast dig.
2. Slå upp sidan 15.
3. Skriv ner den första meningen som står där.
4. Googla på det sista ordet och välj den första bild som du får fram.

5. Länka bilden till den sida som bilden tillhör.

6. Ge utmaningen till tre andra bloggare.

Boken heter Mitt psykiatriska liv och är Johan Cullbergs memoarer.
Meningen lyder: Jag ligger i Pappas säng i Balingsta prästgård, kan inte sova.

Den här söta bilden var den första och länken är

http://afrikaslilja.wordpress.com

Pust. Det var jobbigt det här. Nu skickar jag vidare till:

http://asaoman.blogspot.com/
http://carinagronlunds.blogg.se/
http://ingersord.blogspot.com/

Nu får ni ta över stafetten. Lycka till!

Hej från Hurry

Nu är ni väl nyfikna hur det gått för mig idag. Yes, yes, jag fixade det. Ingen tratt och kulorna i behåll. Bra gjort va? Hälsar Hurry.

Husse lämnade i morse enligt plan. Vi var litet påverkade bägge två under förmiddagen och valde olika strategier. Husse sov och matte sprang en runda i spåret. Så hade vi bestämt oss för att passa på att göra litet hundfrisaker. Shoppa, fika osv i sta´n. Men först lite lunch på uteplatsen. Precis när vi ätit klart ringer veterinären. Hurry hade fått en allergisk reaktion av sövningsmedlet och man avbröt. Han hämtade igen sig snabbt och han hade inte hunnit få i sig så mycket. Nu var han lite slö men ingen fara på taket. Vi diskuterade litet fram och tillbaka, skulle dom få prova med en annan John Blund-medicin eller skulle vi ta prostatabesvären vartefter dom kom. Vi fick i alla fall löfte om att hämta honom på em. Först skulle han övervakas på IVA.
Så, shopping enligt plan. Växter, växter och jord och mera jord. Själv provade jag skor i mängder, inga som var sköna nog. Så satt vi på ett utecafé och drack kaffe och åt morotskaka, tittade på ungdomarna på cykel. Alla studenter cyklar, kors och tvärs, på trottoarer och över rabatter. Alla har så bråttom hem till studiekammaren. Så måste det väl vara. Fort går det i alla fall.
Maken blir så inspirerad så han går sta och köper sig en ny hoj med tillbehör, och den tillbehörslistan var inte kort.
Så blev det dags att hämta den lurviga på fyra ben och bege sig hemåt. Han är litet trött, men inte tröttare än att han hämtade sin boll och kollade om det fanns någon lekkompis. En stor bit leverpastej och en kycklingkorv har han fått. Det enda som nu påminner om dagens eskapader är ett litet bandage om frambenet, där han fått dropp. Nu finns en ny plan. Han ska få tablettbehandling 2 ggr/år som påverkar prostatan men i övrigt inte påverkar manligheten. Hurra säger Hurry!

Dagens rätt: Finns det liv finns det hopp

Tack för en vanlig dag

När barnbarnen är på besök lever Hurry upp. Han är ju helt övertygad om att dom kommit för hans skull och det första han gör är att hämta favoritbollen. Om dom sedan vill busa med varandra blir Hurry litet fundersam. Vad gör dom egentligen. Jag är ju här, kom och lek med mig i stället.

En nyduschad hund gör mig nu sällskap i soffan. Han är inte bara duschad, han är desinficerad. En helt fel lukt slår emot mig. Det är inte Hurry-lukt. Den sticker litet för rent och ger inga positiva associationer. I morgon är ju dagen D, eller K som i knipsa kulor. Redan 8.15 ska han vara på sjukan och så får vi se om det blir hämtning samma dag eller övernattning.

Husse har varit i Örebro för att hämta nya bilen och kom hem med en lånebil. Det var något med tekniken som skulle ses över. Det är ju så mycket high-tec nuförtiden och ju mer det är desto mer kan fallera. Tror jag i alla fall. Nu ska jag få en egen nyckel som ska programmeras för mig och mina inställningar, ryggstöd, nackstöd, säte, favoritradiokanal och jag vet inte vad. Vad händer om jag tar fel nyckel och sitter med makens långbens- och ditorygginställning. Inte tror jag att det är en kvinna som ligger bakom denna utveckling. Jag har inga problem med att ställa in detta manuellt.

En tur till doktorn har jag gjort idag. Har haft en del födelsemärken som jag tyckt ändrat färg och form och jag tycker att det är litet olustigt att inte visa upp dom för expertisen. Det är gjort nu och jag fick inte bara lugnande besked. Dom är borttagna med laserkniv. Varje märke bedövades, aj, aj ont ont. Sedan kom laserkniven. Inte så ont. Men nu, nu är det jäkligt ont på 15 ställen!!!!!!Undrar just hur natten blir. Ont och Hurry-våndor.

Dagens rätt: Ta inte ut något i förskott

Nytt uppdrag

Ovanstående spännande annons hittade jag i dag i Uppsala Nya Tidning. Jag anmälde ganska omgående min kompis Åsa. Själv ska jag hacka lök till kören. Nu söker vi bara några pollenallergiker.

Nytt liv

Hurry Hund blir stadigt bättre men får hållas i relativ stillhet fortfarande. Idag tog dock husse och hund en försiktig promenad i skogen utanför knuten. Husse tar ofta med sig kameran för att vara beredd om något objekt dyker upp. Han har en tid följt ett koltrastpar som byggt sig ett bo på en klippavsats. Honan flyger alltid iväg när någon går nedanför på stigen, allt för att förvilla eventuella inkräktare. Idag såg han inte någon koltrast alls så han lyfter kameran ovanför boets kant för att försöka få en koll vad som finns i boet. Och. Dessa tre raringar ligger där, ganska nykläckta ser det ut som.

Hundpromenad utan hund

Nu är det dags för dagens långpromenad med Hurry, men han är ju konvalescent och ordinerad vila ytterligare några dagar. Det får bli hundpromenad utan hund. Ska jag ta vänster mot medeltiden eller höger mot järnåldern. Det blir vänster idag mot Mora Stenar. Mora Sten var ett monument där kungaval hölls under medeltiden och Magnus Ladulås var den förste som kröntes där år 1275. Kungen ställdes på en stor flat sten när han valts och hyllades av folket. (Mora kommer från från ett gammalt ord för äng på vattenrik mark)


Precis nedanför skylten ser jag detta fenomen. Rosa och blå Blåsippor tillsammans. Det sägs att blåsippor som växer på sur eller järnhaltig jord kan bli rosa. Men.... här är dom ju alldeles intill varandra. Sedan finns det vita blåsippor också. Mysko.


Här sägs Ängsvaktartorpet stått. En stuga med bevakning av ängen där Mora sten, en stor flat sten, kröningsstenen, fanns.
Inne i den rosa byggnaden som syns på nästa bild finns delar av kröningsstenen till beskådande.


Här stannar dagligen flera bilar och spejar in genom fönstren för att se de historiska stenarna.


Här svänger jag av till vänster och följer min stig förbi ängsvaktartorpet


Kollar in hallonriset. Hoppas det blir ett bra hallonår i år. Det är roligt att plocka och gott äta.


Innan jag kommer till slutet av stigen, där den nya rastplatsen Mora Stenar strax söder om Uppsala tar vid, gör jag detta fynd. Årets första stenmurkla. Vitsippor, musöron på björken och stenurklor. Dom brukar följas åt.
Jag har ett så kluvet förhållande till dessa delikatesser. Jag vill så gärna plocka och äta men jag vet ju bättre. Torka och koka i flera, flera vatten, giftet finns ändå kvar. Det finns mykologer som anser att enstaka rätter med murklor avkokade på detta sätt är OK. Det finns värre faror. Men, neeej. Jag har torkade murklor i lufttäta burkar sedan förra året. Dom kanske ska få mogna till sig litet till. I år plockar jag inga.

Rastplatsen är välordnad med flera bord och bänkar, flera toaletter, soptunnor med sopnedkast och flera lekredskap. Tyvärr är det ändå svårt för en del att gå de futtiga metrarna för att kasta skräpet och det är heller inte ovanligt att se homo sapiens, av mankön, stå och slå en drill alldeles invid toaletterna. Mysko.


Jag stänger grinden efter mig och går vidare. Apropå ovanstående kommentarer. Denna grind är ett favoritbenlyftarställe för den fyrbente som idag inte fick följa med.

Men se där. Här har någon annan på fyra ben varit. Det är bra med bajspåsar så hundarna slipper dåligt rykte. Sämre är ju att de på två ben kastar dessa i naturen. Bra mycket bättre då utan påse.

Nu ska jag korsa en väg för att fortsätta stigen hemåt. Här finns andra fynd. En liten vändplats har tydligen utsetts till sopstationsfilial. Inte ovanligt att se bilinredningar och matsäcksrester där. Mysko.

Precis på detta öppna fält där ett rådjur nu äter mellis fick jag en närapanik-upplevelse förra året i början av juni. Hurry sprang lös då jag mer anade än såg att jag skulle koppla honom. På fältet springer en älgko med två kalvar som inte var mycket större än stora hundar. De kan inte ha varit mer än veckogamla. En älgko med kalvar är inte att leka med. Hurry hade definitivt gått ut som förlorare. Nu är han alltid kopplad när han går med mig.


Så har jag kommit till stigs ände. Vårt hus lyser gult bakom den försiktiga grönskan. Nu ska jag pussa hunden och släppa ut maken, eller var det tvärtom? Det ska i alla fall bli litet mat på bordet. Snart är Hurry också med på promenaden hoppas jag.

Nya vyer

En lång och skön frukost och intressanta diskussioner med maken får mig att tänka om. Tänk vad det är nyttigt med tydlighet. Det finns ju ofta flera sätt att se och tänka. Mitt och alla andras, dom som tänker fel.
Nu har vi också definitivt, åtminstone för i år, avvecklat husvagnsplanerna. Det blir andra investeringar i stället. Bilden ovan och bilderna som följer är från Thailand i julas. Här visar vår chaufför på sightseeingturen var vi bäst ska bosätta oss.



Underbara blommor och växter, vardagsmat där nere. Dyra i krukor hos oss.

Naturen skapar märkliga blickfång. Vid sådana tillfällen som denna resa, är vi glada för digitalkamerans möjligheter. Vi behövde bara spara på batteri för dagen.

Här justeras cyklopet. Jag fick lära mig mycket om denna ädla konst under denna resa. Nu längtar jag tillbaka till vattnet. Vår lilla tripp till Turkiet kommer förhoppningsvis att innebära möjlighet till snorkling. Det är i alla fall vad turistmålet lockar med i reklamen.

Dagens rätt: Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill...........